Dansk MÖBLER ARCHITEKTUR Børge Mogensen
Internationellt är Børge Mogensen (1914–1972) kanske en aning förbisedd, men i Danmark är hans möbler fortfarande älskade och eftertraktade. Av den stora generationens danska möbelformgivare var Børge Mogensen förmodligen den folkkäraste – och på sitt sätt den största. I sin samtid hade hans möbler en bred, folklig framtoning, och hans kompromisslösa inställning till funktion, design och material tog honom in i hemmen – och innebar att han hamnade på kant med sina kollegor.
Børge Mogensen fick sitt gesällbrev som möbelsnickare år 1934 och utbildade sig därefter till möbelformgivare både på Kunsthåndværkerskolen och Kunstakademiet. På Kunstakademiet undervisades Børge Mogensen av Kaare Klint, en av den danska modernismens stora pionjärer. Klints mantran om funktion och människan i centrum slog an en sträng hos den unge Mogensen, och dessa två kom till stor del att definiera den danska möbelguldåldern. På Kunstakademiet fann Mogensen dessutom en livslång vän i kollegan Hans J. Wegner.
När det gäller Børge Mogensen är det meningslöst att skilja mellan ”anden eller handen”, för han var i högsta grad begåvad i båda dessa avseenden. Förmodligen var hans hantverkarbakgrund den drivande kraften i hans karriär. Børge Mogensen beskrev också sig själv som möbelsnickare – inte som formgivare.
Men även om han var en möbelsnickare drevs han i högsta grad av ideologiska och nästan fanatiska krav på funktion, och han gjorde hätska utfall mot de kollegor som tillät sig att förråda funktionalismens dogmer. Kompromisslös var han även i fråga om material. Det skulle gärna vara naturmaterial och kanske lite metall, och träslagen skulle vara danska. Ironiskt nog – sett mot av hans bakgrund som snickare – var han mer flexibel när det gällde produktionsmetoder, och han hade en stor förståelse för att priset skulle hållas nere.
Under hela sin karriär var han extremt produktiv, och detta stora geni har ovanligt många mästerverk i sin katalog. Mogensens skicklighet och genialitet hade dock ett pris. Han levde ett hårt liv med lika delar perfektionistiskt självplågeri och alkohol, vilket kan ha bidragit att han dog så tidigt som han gjorde. Han blev 58 år.
Børge Mogensen främsta verk
Från 1942 till 1950 var möbelsnickaren ledare för FDB:s möbeldesignstudio, och det var under denna period som han skapade flera av de främsta designerna – i sin egen karriär såväl som i den danska möbeltraditionen. Åren på FDB bjöd bland annat på de ikoniska Windsor-stolarna – som fortfarande produceras och säljs i stora mängder – Folkestolen och shakermöblerna.
Folkestolen med den flätade sitsen är från 1947, liksom hans shakerbord. Möblerna inspirerades av shakerrörelsen och var avsedda att användas i det dagliga livet – och de skulle vara lätta att rengöra. I den danska möbeltraditionen hittar man knappast några mästerverk som är mer nedtonade än shakermöblerna.
Det skulle i så fall vara pinnsoffan. Den kom egentligen till världen redan 1945, men det skulle dröja ytterligare 20 år innan Danmark var redo för möbelsnickarens hybrid av dansk soffa, fransk schäslong och brittisk dagbädd. Soffans karakteristiska ullklädsel blev närmast ett kännetecken för de intellektuella, och i dag är den en dansk stilikon. Vad skapades som folkligt och funktionellt har ironiskt nog blivit en symbol för diskret lyx.
Børge Mogensen formgav även fåtöljer som rent designmässigt var lite vassare. Även om man utan problem kan placera nästan alla hans möbler i nästan alla miljöer har Jaktstolen från 1950 otvivelaktigt en lite ovanligare stil. Formen, sitthöjden och konstruktionen ger ett närmast dekadent intryck, medan valet av material och de tydliga sömmarna och spännena ger stolen ett jordnära utseende som är kännetecknande för Børge Mogensen.
År 1958 skapade han Spanska stolen, som har blivit lika ikonisk. Möbelsnickaren hade för vana att ge möbler från det förflutna nytt liv i en modern, praktisk och funktionell form, och under en resa till Spanien träffade han på en morisk stol. Resultatet blev den Spanska stolen i läder och danska träslag, där armstöden är tillräckligt breda för att göra soffbordet överflödigt.
Mellan de båda länstolarna ritade han år 1952 Søborg-stolarna med tillhörande bord, som med sitt ljusa och böjda uttryck skiljer sig en aning från resten av hans möbler – och följer den samtida trenden med format faner.
År 1958 skapade han också sitt Biblioteksbord med uppfällbara sidor, som även det har förblivit en eftertraktad möbel.
Den eleganta och älskade 2200-serien skapade han år 1963, och där ingår bland annat Wing-fåtöljen. Shakermöblernas och Folkestolens asketiska uttryck saknas i denna serie av lugna och minimalistiska möbler. Möblerna är omisskännligen skapade möbelsnickarens hand, men seriens stora fokus på komfort sticker ändå ut en aning i jämförelse med många av de andra möblerna i hans katalog.
Även om Børge Mogensen inte vunnit samma internationella erkännande som andra av generationens storheter är han förmodligen den som har uppnått mest. Han gjorde nämligen funktionalismens möbler till en folkskatt, och han lyckades skapa möbler som nationen kunde samlas kring. Såväl fabriksarbetare som fabrikör älskade möbelsnickarens verk, och det gör även deras efterkommande.
