Piet Hein

Piet Hein (1905-1996) er svær at sætte i bås, for den folkekære digter var både poet og videnskabsmand til fingerspidserne. Det blev mest tydeligt, når han formgav genstande, og hans matematiske formel på Superellipsen er blevet til ét af de mest ikoniske borde i den danske møbeltradition. Det smukke kompromis mellem en cirkel og en firkant er brugt i alt fra byplanlægning over diplomati til rumfart. Men det er altså bordene fra Fritz Hansen, der til gengæld er kompromisløse i kvaliteten, som har udødeliggjort superellipsen.

11 artiklar

Sätt fallande sortering

11 artiklar

per sida

Piet Hein 

Piet Hein (1905-1996) är svår att sätta i ett fack. Den folkkäre diktaren var både poet och vetenskapsman ut i fingerspetsarna. Det blev särskilt tydligt när han formgav föremål. Hans matematiska formel för den berömda superellipsen ligger bakom ett av den danska möbeltraditionens mest ikoniska bord, ellipsbordet. Den vackra kompromissen mellan en cirkel och en fyrkant har använts till allt från stadsplanering och diplomati till rymdfart. Men det är borden från Fritz Hansen, med sin kompromisslösa kvalitet, som har gjort det berömda ellipsbordet av Piet Hein odödligt.

VAD ÄR PIET HEIN KÄND FÖR?

Piet Hein (1905-1996) var kanske den mest geniale och excentriske bland en hel generation excentriska genier under den danska möbelguldåldern. Till skillnad från många av samtidens andra stora namn var han varken arkitekt, möbelsnickare eller formgivare. Han var vetenskapsman. Han var diktare. Filosof, uppfinnare, författare, globalist och matematiker. Och han var mannen bakom ett av de kanske mest ikoniska borden av Piet Hein, ellipsbordet.

Piet Hein låg också bakom mer jordnära verser, de så kallade gruk-dikterna. Bland hans personliga vänner fanns några av världens största begåvningar, som Niels Bohr, Albert Einstein och Charlie Chaplin. Piet Hein fascinerades av geometri och perfekta former, men hans egen väg genom livet var allt annat än rak.

Det hela började annars enligt konstens alla regler med en matematisk studentexamen och studier vid Københavns Universitet år 1924, men Piet Hein ville något annat. Han valde konsten och studerade bland annat vid den kungliga svenska konstakademien i Stockholm. Inte heller det var rätt väg för mannen som framför allt gick sin egen väg.

VEM SKREV GRUK? 

Multitalangen Piet Hein återvände senare hem och började studera teoretisk fysik, en utbildning han inte heller avslutade. De avbrutna studierna höll honom inte tillbaka. Under sin mer eller mindre livslånga karriär fick han svindlande 3.100 idéer registrerade, däribland det berömda Piet Hein-bordet, ellipsbordet.

Mest känd är Piet Hein ändå för sina gruk, korta dikter som kommenterar livets små och stora händelser. Ordet gruk är en sammandragning av de danska orden grin och suk, skratt och suck. Dikterna spreds genom dagstidningen Politiken och blev verkligt folkkära under ockupationen, när Piet Hein under namnet Kumbel Kumbell med finurlig skärpa kritiserade ockupationsmakten.

De små gruk-dikterna med sina tillhörande teckningar gjorde succé världen över och har sedan dess översatts till 20 språk. Med tiden blev det omkring 9.000 gruk, och man skulle kunna tro att ett så oerhört antal inte lämnade tid för något annat. Inget kunde vara mer fel, för vi har ännu inte ens tittat på formgivningen i Piet Heins karriär.

PIET HEINS SUPERELLIPS

Den excentriske mångsysslaren Piet Hein var mycket intresserad av matematiska formler och geometri. Superellipsen, som senare skulle bli ett mästerverk inom dansk formgivning, växte fram när Sergels torg i Stockholm anlades i slutet av 1950-talet. Problemet var att det var svårt att förena trafiken med torgets utformning. Piet Hein tog sig an frågan matematiskt och kom fram till att superellipsen kunde lösa problemet. 

Det visade sig att han hade rätt. Formen tilltalade Piet Hein så mycket att den sedan fick ett eget liv. Superellipsen är en perfekt matematisk kompromiss mellan en kvadrat och en cirkel, eller en rektangel och en ellips, där båda formernas fördelar tas till vara. Piet Hein var inte ensam om att uppskatta formen, som sedan dess bland annat har fått liv i hans berömda matbord, ellipsbordet.

Det främsta exemplet på hur superellipsen har använts är dock Piet Heins SuperÆg, en tredimensionell version av superellipsen. Det har sålts i 100.00-tals exemplar och har ingen egentlig funktion. En superellips är faktiskt också på väg till Mars, där den välkända formen ska användas för att kalibrera kameror – ännu en gång behövdes en kompromiss mellan en cirkel och en fyrkant.

PIET HEIN – SUPERELLIPSBORDET

Det visade sig att den populära formen också fungerade exceptionellt väl som bordsskiva. De rundade hörnen skapar en fin dynamik runt bordet, samtidigt som formen förblir vacker och harmonisk oavsett bordets storlek. På 1960-talet började Fritz Hansen tillverka det storsäljande superellipsbordet av Piet Hein, som fortfarande förhöjer inredningen i otaliga hem världen över. Piet Heins ellipsbord är ett mästerverk, och superellipsbordet, som det heter, är helt tidlöst.

Bordet finns i dag i en mängd färger och varianter, alla med de karakteristiska benen och naturligtvis superellipsformen. Oftast får någon variant av Arne Jacobsens stolar göra bordet sällskap. Piet Hein lär ha skämtat om det orättvisa i att Arne Jacobsen sålde sex stolar varje gång han sålde ett bord.

PIET HEINS MÅNGA MÄSTERVERK

Den geniale mannens energi gick inte bara åt till korta dikter och en närmast manisk fascination för en enda matematisk form. Det finns i dag en mängd vackra produkter med ursprung i Piet Heins kreativa hjärna. 

Piet Hein tycks framför allt ha intresserat sig för belysning och har formgivit många både välkända och mindre kända lampor. Den diskreta Sinuslampan från 1967 är en av de mer kända, medan Flora Folio från 1969 är en av de mer storslagna. SuperÆg finns naturligtvis också som lampa.

År 1944 befann sig Piet Hein i Argentina, där han hade sökt skydd undan nazisterna, som inte uppskattade hans antifascistiska verksamhet. Där saknade han stjärnbilden Karlavagnen och skapade därför en sjuarmad ljusstake där ljusen bildar en liten Karlavagn. Idén har sedan dess blivit till en mängd ljusstakar som bär Piet Heins namn och formspråk.